Prototype #1 Gravity Screen: Casting shadows on the wall. Perception Studio.
Prototype #1 Gravity Screen: A close-up showing both sides of industrial carpet.
Prototype #2 An expandable fabric transforming from flat surface into hanging points.
Prototype #2 Murmuration: An expandable fabric in the shape of a murmuration.
Prototype #2 Murmuration: An installation view of the Murmuration. Perception Studio. (Photo: Anna De Mello La Marca)
Prototype #3 Stalagmites and Stalactites: Transformations of fabric remnants into the irregular shapes of stalagmites and stalactites. Perception Studio.
Prototype #3 Stalagmites and Stalactites: Disrupting people’s experiences. Seminariegatan. (Photo: Sandra Vitaljic)
Prototype #3 Stalagmites and Stalactites: A close-up of one hanging element.
My degree project explores the possibilities of shaping space with lightweight textile-based elements. The focus is on the transformation of surface geometries into three-dimensional patterns using analogue parametric design. The result is a smörgåsbord of spatial configurations which divides and defines space. Each design is a permeable three-dimensional form that projects a unique pattern of shadow and light.
I source discarded leftover textiles as the starting point for each prototype. Because I start out with whichever piece of textile is available to me at the time, I allow the material itself to impose the limits and restrictions. Each unknown piece of fabric presents a problem waiting for a solution. Each finished prototype becomes a solved puzzle.
A key objective is to create designs that are flexible while still being robust enough to be portable.
Another key objective is to create inviting and organic designs. While I cut the fabric with laser in precise patterns, I let gravity and light create an imperfect and organic end result.
Mitt examensprojekt utforskar möjligheterna att forma rum med lätta textilbaserade element. Fokus ligger på omvandlingen av ytgeometrier till tredimensionella mönster genom att använda analog parametrisk design. Resultatet är ett smörgåsbord av rumsliga konfigurationer som delar upp och definierar rummet. Varje design är en genomtränglig, tredimensionell form som projicerar ett unikt mönster av ljus och skugga.
Jag samlar in kasserade, överblivna textilier som utgångspunkt för varje prototyp. Eftersom jag börjar med den textil som finns tillgänglig vid just det tillfället, låter jag själva materialet styra begränsningarna och restriktionerna. Varje tygstycke utgör ett problem som väntar på sin lösning. Varje färdigställd prototyp blir ett färdiglagt pussel.
Ett huvudmål är att skapa design som är flexibel, men som samtidigt är tillräckligt robust för att kunna flyttas.
Ett annat mål är att skapa en inbjudande och organisk design. Medan jag skär tyget med laser i exakta mönster låter jag tyngdkraften och ljuset skapa ett operfekt och organiskt slutresultat.
